Frågor & svar

Frågor och svar från Samrådsmötet den 27 april

Publika ytor innebär allmänna ytor. Det syftar både till lokaler som riktar sig till allmänheten (exempelvis butiker, restauranger, bank, teater etcetera) och till allmänna ytor utomhus (som torg, parker, lekplatser etcetera).

I dagsläget planerar vi inte för att bygga någon ny byggnad. De funktioner som idag finns vid Busstorget kommer att finnas längs Östersundslänken. På sikt, när staden utvecklas och fortsätter att breda ut sig söderut, kanske det kan bli aktuellt med ett resecentrum närmare tågstationen, men det ligger i så fall ett antal år framåt i tiden.

Det kommer att finnas väderskydd. I befintliga byggnader längs Kyrkgatan kommer det även att finnas faciliteter för resande motsvarande de som idag finns på Busstorget, till exempel möjlighet att vänta på bussen inomhus, gå på toaletten och köpa biljetter.

Se fråga 2 och 3. Vi ser också att en ökad mängd biljettköp sker digitalt via app och via ombud till exempel Pressbyrån.

Vi ser i dagsläget inget behov av ändring av detaljplaner. Kyrkgatan är i befintlig detaljplan reglerad som GATA och i detta ingår hållplatsfunktioner. Utifrån vilken ny kollektivtrafiklösning som föreslås kan vi behöva se över ett eventuellt behov av detaljplaneändring igen.

Ja. Uppställningsplatser behövs för regionbussarnas väntan till att gå tillbaka. Detta kan vara allt från några minuter till timmar beroende på hur tidtabeller planeras. De turistbussar som idag parkerat på busstorget, ibland långa tider, ska lösas på mindre centrala platser.

Biblioteket är en ovanligt låg byggnad i staden vilket i sig gör att den utmärker sig. Den har också ett förrum framför sig vilket ger distans till andra byggnader, både befintliga och tillkommande. Det föreslagna hotellet planeras som minst på ett avstånd om 40 meter från biblioteket. De nya byggnaderna kommer även att ha en annan typ av arkitektur vilket gör att biblioteket kommer att stå ut i sin egen särart. Samhällsbyggnad ser inte någon risk att ny föreslagen bebyggelse kommer att dominera över biblioteket genom sin höjd.

Detaljplanen reglerar en hög kvalitetsnivå på byggnaderna och detaljplanen är juridiskt bindande. Bygglov kommer att följa upp att överenskomna kvalitetskrav efterföljs.

Det har varit en sammanvägande process där nivå av exploatering har vägts mot kulturmiljövärden, en god helhetsmiljö samt att allmänna ytor är en viktig del i projektet. Projektet har vridits och vänts på många gånger utifrån att ingen av nämnda aspekter ska vara viktigare än någon annan.

Det pågår inget planarbete för detta i nuläget. Den ansats trafikutredningen haft kring Östersundslänken, det vill säga det kollektivtrafikstråk som ska knyta samman norr till söder genom staden via ett antal målpunkter/hållplatser, tog upp bussgata genom Österängsparken som ett förslag. I dagsläget, då vi arbetar med etapp 1 det vill säga den centralt placerade terminalen/hållplatsen, har denna fråga inte berörts. Men vi vet att Österängsparken är en otroligt viktig och känslig miljö, varför denna fråga i kommande etapper måste genomgå noggranna analyser. I övrigt angående frågan om resecentrum vid järnvägsstationen se svar på fråga 2.

Allmänna frågor

Gustav III:s torg kommer att genomgå en stor omvandling som ger förutsättningar för att utveckla och stärka en attraktiv, levande och trygg stadsmiljö. Inom området kommer det att byggas bostäder, kontor och kommersiella lokaler, men också skapas nya offentliga stadsrum, stråk och platser.

Detaljplanen reglerar en varierad bebyggelse där varje byggnad ska ges ett eget uttryck vad gäller material, färg och takutformning. Bebyggelsen är två till sex våningar hög och kommer att trappas upp med stadens lutning, från väst till öst. I Artillerigatans förlängning kommer ett öppet stråk genom planområdet att skapas vilket underlättar rörelse mellan Campus och stadskärnan. Klicka här för att se alla planhandlingar.

För att utveckla Östersund och öka stadens attraktionskraft och att utveckla möjligheten till ett hållbart resande med hänsyn till våra nya rörelsemönster och nya flöden för trafik. 

Det gör vi genom att förvandla torget till ett kvarter och samlingsplats för boende, arbete och umgänge med ett naturligt och öppet flöde från stadens olika delar. Vi skapar också ett nytt, modernt och tillgängligt resande – ett stråk med liv och rörelse där stadens målpunkter effektivt kan nås samt med en naturlig anknytning till centralstation och tågförbindelser. 

Utvecklingen av Gustav lll Torg kommer att bidra till ett ökat intresse för företag att etablera sig, befintliga företag att expandera, boende att kunna flytta till centrala stan, besökare och stads- och länsborna att vara del av det nya. Då ter vi och tar tillvara de trender som råder kring urbanisering; inflyttning och tillväxt.  

Det är ett gemensamt beslut mellan Östersunds kommun och Diös. Initiativet till samarbetet togs av båda parter utifrån en vilja att stärka, utveckla och ta ansvar för Östersunds stadskärna. 

Nya Gustav III:s torg ska innehålla hotell, kontor, kommersiella ytor/handel, bostäder och öppna ytor för allmänheten/för naturliga flöden. Det är Diös som fått markanvisning för området, d v s rätten att tillsammans med kommunen påbörja planarbete med syfte att utveckla ett helt nytt kvarter.

Kommunen och Diös kommer ha en gemensam samverkansprocess för att driva planarbetet framåt. Samverkansgruppen består av representanter från Östersunds kommun, från Diös och konsulter. I markanvisningsavtalet för Gustav lll Torg, står det tydligt att Diös ej ska utveckla 100% själva. Andra aktörer kommer att bjudas in i ett senare skede.  

Förhoppningen är att detaljplanen ska vinna laga kraft vintern/våren 2021, byggstart hösten 2021. Byggtiden beräknas till cirka 2,5 år.

Inriktningen är att skapa nya hållplatslägen längs Kyrkgatan, söder om det nuvarande Busstorget. Detta blir den första etappen av att skapa Östersundslänken, en kollektivtrafiklänk som ska binda samman järnvägsstationen, centrum och sjukhuset. För bussarna kommer också vändmöjligheter och uppställningsplatser att skapas i anslutning till Östersundslänken. För närvarande pågår fördjupade utredningar kring hur lösningen kommer att se ut.

Östersundslänken är en idé om att skapa en högkvalitativ kollektivtrafiklänk mellan söder och norr av staden och i första hand mellan järnvägsstationen och sjukhuset som via Kyrkgatan knyter ihop olika trafikslag och viktiga målpunkter i staden. Etapp 1 är att samla region- och stadsbussarna på samma gata och i ett plan skapa en trygg och trevlig miljö för resenärer som ska kliva av och på och byta buss i centrala Östersund.

I dagsläget planerar vi inte för att bygga någon ny byggnad. De funktioner som idag finns vid Busstorget kommer att finnas längs Kyrkgatan. På sikt, när staden utvecklas och fortsätter att breda ut sig söderut, kanske det kan bli aktuellt med ett resecentrum närmare tågstationen, men det ligger i så fall ett antal år framåt i tiden. 

Det kommer finnas väderskydd, och i befintliga byggnader längs Kyrkgatan kommer det också finnas resandefaciliteter motsvarande de som idag finns på Busstorget, till exempel möjlighet att vänta på bussen inomhus, gå på toaletten och köpa biljetter. 

Trafikeringsupplägget för de bussar som idag har Busstorget och start- eller slutstation kommer behöva ses över. I nuläget är det för tidigt att säga hur tidtabeller och linjer behöver justeras.

Ett förslag till detaljplan har nu arbetats fram och kommer att skickas ut på samråd (ca 8 veckor) under våren och granskning (ca 4 veckor) under hösten. Vid båda dessa tillfällen ges grannar, allmänhet, länsstyrelsen, kommunala förvaltningar och andra remissinstanser möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Vem som helst får lämna synpunkter på förslaget. Synpunkterna ska lämnas skriftligt antingen via brev eller via samhallsbyggnad@ostersund.se och blir offentlig handling, som kan lämnas ut om någon begär det. För att kunna hantera yttrandet och kommunicera i ärendet behöver vi veta namn och adress till den som yttrat sig. Det är dock även möjligt att lämna anonyma yttranden, men då utan möjlighet till återkoppling.

Alla yttranden som kommer in till kommunen sammanställs i en samrådsredogörelse respektive granskningsutlåtande som sedan offentliggörs.

En förutsättning för att, i ett senare skede, kunna överklaga en antagen detaljplan är att man senast under granskningstiden inkommit med ett skriftligt yttrande. Domstolen avgör sedan om den som klagat har rätt att begära överprövningen.

Sista datum för att lämna in synpunkter är 15 juni.

Samrådet är en viktig del av processen och alla synpunkter kommer att gås igenom noggrant och sammanställas. Detaljplanen ligger i sin tur som grund för kommande bygglovsprocess och reglerar vad som är möjligt eller inte möjligt att bygga. Det är därför viktigt att kommunen får in alla synpunkter på kvarterens utformning så tidigt som möjligt. Den nya detaljplanen blir till slut en sammanvägning mellan olika allmänna intressen där enskilda intressen ibland får stå tillbaka, även om kommunen alltid försöker hitta en så bra lösning som möjligt med hänsyn till alla olika aspekter.

STÄLL DIN EGEN FRÅGA