Så ser processen ut för att detaljplanen för Gustav III:s torg ska vinna laga kraft

Många undrar, vad händer nu? Gustav IIIs torg har varit i fokus länge och dess framtid är ännu inte klar. Östersunds kommun har tagit fram en detaljplan – när den vinner laga kraft kan marken säljas och bygglov lämnas in och beviljas. Därefter kan ett byggarbete ta vid. Men hur långt bort är det? – Svårt att säga menar både Anna Uddenberg, rådman på Mark- och miljödomstolen och Johanna Westgard, planarkitekt på Östersunds kommun.

Gissningsvis tar processen mellan åtta månader och två år, om man summerar alla steg som nu behöver tas innan detaljplanen vinner laga kraft och nästa steg med försäljning och bygglov tar vid. Just nu är det tre personer på mark- och miljödomstolen som arbetar för att de överklaganden som kommit in ska hanteras på ett korrekt sätt. Gruppen som sköter den processen består av en beredningsjurist, en rådman och ett tekniskt råd.

– Det vi hanterar nu inledningsvis i målet är klagorätten. Vilka av de som lämnat in en överklagan har rätt att överklaga? Vi är i utredningsfasen och gör en bedömning i varje enskilt fall. Det handlar om ca 30 stycken överklaganden. När vi är klara med den bedömningen börjar själva prövningen, säger Anna Uddenberg som är rådman på Mark- och miljödomstolen och en av de som arbetar med Gustav IIIs prövning.

I en prövning tittar trion på de invändningar som inkommit, alltså vad de klagande anser vara fel. De bedömer sedan om detaljplanen strider mot någon regel, utifrån vad klaganden anfört. Mark- och miljödomstolens prövning är begränsad på det sättet att de enligt huvudregeln endast tittar på de invändningar som kommit in, de tar inte fram egna.

Östersunds kommun har flera medarbetare som arbetar med detaljplaner; Johanna Westgard är en av dem och hon är van att detaljplanerna överklagas.

– Rätten att överklaga är en del av planprocessen och något man får räkna med när det är många som berörs av en detaljplan. Som medborgare har man rätt att framföra sina åsikter. Det är väl egentligen bara tidsaspekten som många känner blir onödigt lång i en sådan här process, säger Johanna Westgard.

I en undersökning som gjordes av Sveriges kommuner och regioner (SKR) 2019 konstaterades det att Mark- och miljödomstolen i Östersund hade landets längsta handläggningstid – med ett genomsnitt på över 40 veckor. Idag ser det lite annorlunda ut.

– Vi har sedan dess fyllt på vår personalstyrka och har arbetat metodiskt och prioriterat detaljplansöverklaganden. Domstolen har idag som målsättning att det inte ska ta längre än sex månader vilket naturligtvis kan bli kortare om det är ett mål av enklare karaktär och även längre om det är ett mål som är stort och komplicerat, säger Anna Uddenberg.

– Många efterfrågar en tidsplan men det är omöjligt att säga, det är en del av demokratins gång. Från kommunens sida avvaktar vi domstolens beslut. I planprocessen har det kommit in synpunkter på flera olika saker, bland annat byggnadernas höjd och utformning men också risken för påverkan på riksintresset för kulturmiljö och där det ska bli intressant att se vad domstolen dömer, säger Johanna Westgard.